Tomten
Viktor Rudberg 1881
Midvinternattens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma.
Alla sova i enslig gård
djupt under midnattstimma.
Månen vandrar sin tysta ban,
snön lyser vit på fur och gran,
snön lyser vit på taken.
Endast tomten är vaken.
Står där så grå vid ladgårdsdörr,
grå mot den vita driva,
tittar, som många vintrar förr,
upp emot månens skiva,
tittar mot skogen, där gran och fur
drar kring gården sin dunkla mur,
grubblar, fast ej det lär båta,
över en underlig gåta.
This is in Sweden a famous poem written by Viktor Rydberg,
was hard to translate.
It’s about a small grey helper at the farm, called the tomte.
For his help with the animals, you need to give him porridge.
The Tomte
The midwinter night is cold and hard,
the stars are glittering and gleaming.
Everyone sleeps in faraway house
deep under the midnight hour.
The moon is walking his silent path,
the snow shimmer white on pine and fir,
the snow shimmer white on the roofs,
only the tomte is awake.
Standing grey at the door of the barn,
grey against the white collar of snow,
looking like many winters before
up at the bowl of the moon,
looking at the forest, where spruce and pine
draw around the farm its dark wall,
puzzled over a riddle so strange,
as the answer might not be found.
Tove Jansson som är mest känd för sina mumintroll har också skrivit denna vinterdikt:
Det snöar hela natten
och natten är så kall
nu sover alla vatten
i kista av kristall.
this post was first published 20th of December 2017