Mary Poppins

Pamela T Travers: Mary Poppins 1934

Denna utgåva i orange1977, Almqvist &wiksell. /This edition in orange is from 1977.

Illustration: Mary Shepard

P.L. Travers: ”Det finns inga barnböcker. Det finns bara bra och dåliga böcker.”

P.L Travers: ”What I want to know is this: are the stars gold paper, or are the gold paper stars?”

Den här boken har varit en högläsningsfavorit i vår familj. Det blev ett kärt återseende i någon annans bokhylla.
I första meningen bjuder Travers med på en promenad till Körsbärsgatan, så effektivt att vi är huvudstupa in i boken. Och där upptäcker jag att Körsbärsgatan där Mary Poppins snart ska landa, är en Körsbärsgata precis som den Körsbärsgata där min hjältinna Laura bor, men i en annan stad, i ett annat land och i en annan berättelse.
En underbar bok, men du måste förklara vad en ”nanny” är och du får i äldre upplagor av boken hoppa över n-ordet.
Mary Poppins är ingen mjäkig mjukis utan ganska vass och syrlig,
men hon tar äventyret med sig in och ut ur barnkammaren.
Och ja, det går att berätta en bra historia utan cliffhanger!

This book has been a favourite in our family. And now I found it in the bookshelf, not my own though. (Yes,I have a habit to look into other peoples bookshelves). I open the book and already in the first sentence Travers invite me to take a Walk om the Cherry Tree Lane, that brings me head over heal right into the book. And so I detect it’s a Cherry Tree Lane, just as the one where Laura my own heroine lives, but in another town in another country and in another story.
A wonderful book, but maybe you have to explain what a “nanny” is (at least in Sweden)
and you have to skip the n-word.
Mary Poppins is no soft person, warm but rather sour like a lemon,
anyway she has a good heart and brings the adventure along into and out of the nursery.
And yes, you can tell a story without cliffhangers!

Look into this sight for amazing quotes from her :
http://www.azquotes.com

Advertisements

to kill or keep/ radera eller spara

http://www.lauraochstorboken.wordpress.com/

Att spara eller slänga det är frågan. Det blir svårt att skiljas från ord och formuleringar som man tycker har en bra klangbotten och nålar fast det man ville, men som ändå tynger texten. Och kanske kan man använda dem någon annan gång, i en annan historia. Så därför har jag oftast minst två varianter samtidigt i min dator, en “finkopia” och en “arbetskopia”. I arbetskopian kan jag pröva olika idéer utan att få kaos i “finvarianten”. Och där spar jag de ord och meningar, som jag inser att jag antagligen måste offra och stryker över dem med blått. Det markerar “kill or keep”, önskeord och önskeformuleringar.
Vi behöver inte riktigt skiljas men ni får stanna i den litterära garderoben.

To kill or keep, that is the question. It becomes difficult to distinguish between words and phrases that seem a good sound base and pinpoint what one wants, but still make the text heavy and loaded with  my darling stuff. Anyway, maybe I can use them, another time, in another story …
Therefore, I usually have at least two variants of my text at the same time in my computer, 
a “fine copy” and a “work copy”. In the work copy I can try out different ideas without bringing chaos into the “fine variant” and I can save what I realize I probably have to sacrifice. I mark them with blue, meaning  “kill or keep”, wishful words and wishful sentences. We do not really have to part, but they have to stay in my literary closet.