Platsen 3, En fiktiv plats eller en autentisk?/ The Place 3, real or fictional?

Att låta berättelsen utspela sig på en plats som finns i verkligheten gör att läsaren omedvetet eller medvetet lägger till sina erfarenheter och föreställningar som är knutna till platsen. / A real place gives the reader oppurtunities to bring her/his own experiences and expectations into the story. In an fictional place the writer has to supply with at least a floor or a ground to walk upon, but either fictional or real there has to be those blank and empty spaces for the reader to fill in. When Walking into Mordor with Frodo we are both uncertain what to expect.

När berättelsen utspelar sig på en verklig plats kan läsaren förvänta sig att platsen fungerar som de flesta andra platser vad gäller tyngdlag osv, men i Sagan om Ringens Mordor är läsaren inte lika hemmastadd, där behöver vi få veta mer för att orientera oss. Eller inte, kanske ska vi vara lika oförberedda som Frodo när han traskar in i ringen.

Det bör alltid finnas ett utrymme för läsaren att fylla i. Men berättelsen är nästan alltid någonstans, det behöver författaren förmedla, gärna genom huvudpersonen.

“Låt den rätta komma in” av John Ajvide utspelar sig i Blackeberg, en verklig plats. Men berättelsen har magiska inslag, på denna alldeles verkliga plats. Då kryper det extra obehagligt nerför ryggraden … för tänk om det ändå är så att grannen är en vampyr. Berättelsen kan få ett liv utanför boken.

Frank Baums Dorothy i “Trollkarlen. Från Oz” bor i Kansas, en plats på kartan, men en plats med ostadigt väder, så en dag flyger hela huset iväg med Dorothy till landet Oz. Ett land som många älskar att inbilla sig att det faktiskt finns.

och London är full av litterära platser.

Hur blir det då om man skapar en helt fiktiv värld? Det kan bli ett extra jobb för både författaren och läsaren, att visualisera och orientera sig i en okänd värld eller en främmande planet. Men det är också en del av tjusningen, att få gå in genom sagans port, att få äta frukost med hoberna ochatt få rida på isbjörnar tillsammans med Lyra.

Advertisements

Flickan som älskade hundar/ the Girl who Loved Dogs

mitt bilderboksprojekt

My picture book project in progress

Soffan i det hemliga biblioteket/ the sofa in the secret library

http://lauraochstorboken.wordpress.com

Kanske är det så här den ser ut, soffan där Laura somnar med en burk med kakor intill sig.

Maybe it looks like this, the sofa in the secret library, where Laura sleeps with a jar of cookies nearby.

Kartan och berättelsen/ the Map and The Story

http://www.lauraochstorboken.wordpress.com/

Att teckna kartan över den lilla byn där Lauras historia utspelar sig var nyttigt. Om Laura ska kunna åka kälke rakt in i pianolärarinnas trädgård så kan det inte ligga en gata i vägen.

Drawing a map for The Story of Laura is fun. It force me to visualize the words. Try it out yourself, you might discover new things in your own story. 

Illustrera mera/ under the big Fir Tree

  “Den smala ormtungan var till slut så nära att den kittlade Lauras näsa.”

“The thin snake tongue was finally so close that it tickled Laura’s nose.”

blyertspenna och tusch/ pencil and ink

The first sketch was made together with my grand son Erik. He´s the one who made the owl and the moon , the glow worms and the bat.

illustration

 

laurainthetunnelforweb

http://www.lauraochstorboken.wordpress.com/

“Det var en behaglig tunnel med ett täcke av mjuka barr på marken, och när Laura snuddade väggarna fick hon en besk smak av stensöta på sina händer.”

“It was a pleasant tunnel with a blanket of soft pine needles on the ground, and when Laura touched the walls, she got a bitter taste of ferns on her hands.”