Är mitt skrivande ett projekt? Are My Writing A Project?

Behöver jag göra en projektplan för mitt skrivande?
Ett projekt har som mycket annat en bestämd början och ett bestämt slut,
projektplanen visar vad som behöver göras
och hur det ska göras,
Projektplanen kommer att visa för dig själv och för andra under projektets gång vad du gjort (du slipper känna att du står och stampar)
den kan revideras under tiden.
En projektplan ska innehålla:

  • ett projektnamn som fångar intresse för projektet, är lätt att kommunicera och komma ihåg ( säg emot det där) och som ger en tydlig bild av projektet
  • en bakgrund till mitt projekt, gör research, vilka kunskaper, erfarenheter och resurser för jag med mig in i projektet, vad har jag gjort förut?
  • målgrupper, vilka vänder jag mig till? beskriv min målgrupp.
  • övergripande syfte: Bli klar med min bok och ge ut och marknadsföra min bok.
  • Projektmålet delas in i smarta delmål  som gör att huvudmålen ska kunna förverkligas. Alla målen ska vara smarta : specifika,  tydligt beskrivna, mätbara, accepterade, realistiska och tidsbestämda.

Do I need a project plan for my writing?
A project has a definite beginning and a definite end.
The project plan shows what needs to be done
and how it should be done,
The plan will show your self and others during the project what actually has been done
It helps to manage that feeling that nothing is achieved
The plan can be revised during the project time.
A project plan include:

  • a project name that capture interest in the project, is easy to communicate and remember and gives a clear picture of the project
  • a background to my project, do research, what knowledge, skills, experiences and resources do I bring into the project , what have I done before
  • target groups, describe my audience
  • the overall purpose
  • the projects objective is divides into smart sub-goals that enable the main goals to be realized
  • all goals need to be smart; specific, clearly described, measurable, accepted, realistic and framed in time.

Vad kan komma att påverka ditt projekt? Consider as well:
Gör en SWAT-analys:
Strenght                                            styrkor
Weakness                                         svagheter
Oppurtunities                                 möjligheter
Threats                                             hot

 

Advertisements

Min barndoms litteratur/My Childhood Reading

Are we shaped by the book we are reading as young children? This book is about Sonja who will soon be placed in a foster home.

Formas den unga människan av det hon läser?
Själv är jag uppvuxen med moraliskt fostrande böcker.
Den riktiga rysaren var barnet som lämnas ensam med en kristallskål med karameller.
Och ack, vad det barnet frestas att ta en karamell utan lov,
en moralisk strid av rang förtär det lilla barnet ensam på en stol …
jag minns inte hur det gick, bara den krypande obehagskänslan att den olydiga handen helt plötsligt ska sträcka sig efter en karamell och omöjlig att hindra stoppa den i den lilla barnamunnen, och den syndiga sötman som inte helt går att glädjas åt …
Boken på bilden vann jag på ett läger, jag minns den inte alls, kanske läste jag den inte ens, för vid den tiden hade jag ett eget lånekort till biblioteket och kunde låna helt andra böcker, med helt nya världar,
hur som helst, det först kapitlet visar att Sverige har en lång tradition av socialrealism,
här ska barnavårdsnämnden snart placera ut en “rar och trevlig flicka”.
Hur det gick får ni aldrig veta för boken har redan gått till återvinningen,
och hur det gick för de otrevliga orara ungarna ja det är antagligen en mörkare historia …

och vem var författarinnan Ebba Edskog? Hon var synnerligen produktiv med många barnböcker utgivna, ibland under pseudonymen Siri Ahl. Vet du mer?

text till min utställning/ Words for an Exhibition

IMG_4709vattenjungfruAtt jobba med bild innebär också ibland att jobba med ord.
Fastän vi förstås säger:
En bild säger mer än tusen ord.
Så inför min konstutställning måste jag se ett tema
och välja ett namn på min utställning.
Att sätta namn på en bok eller en utställning
skapar förförståelse och förväntningar på vad man kommer möta.
Låter det bekant även för en författare?
Så namnet på min utställning blir

MELLAN SKOG OCH VATTEN

nästa steg blir att
namnge mina verk om det inte redan har skett.
Man kan ju komma enkelt undan med opus 1, opus 2 etc
och det är inte fel,
det är inte alltid texten utan ibland endast bilden som ska tala
eller stå alldeles tyst för sig själv och låta betraktaren lyssna till sig själv.
Att sätta namn kan vara att skriva på näsan
att leda tankarna i en viss riktning, att snäva in,
då kan det vara bättre med opus 1, opus 2 etc.

hur som helst min affischbild fick heta
VATTENJUNGFRUR

Var?/ Where? The Place 2

Minnet, Björngårdsgatan,Stockholm

Platsen och miljön inte bara orienterar din läsare, den kan skapa och förstärka stämning och dramatik i din berättelse. Den ger möjlighet att skapa magi i det specifika istället för det generella./ The site and the environment orientate your readers but it also enhances moods and drama into your story.

En vindpinad mörk kyrkogård levererar genast stämning och associationer som skiljer sig från ett franskt café där doften av croissanter lockar in huvudpersonen och förhoppningsvis läsaren också./  A windy dark cemetery immediately delivers moods and associations that differs from a French cafe´ where the scent of newly baked croissants attract s the protagonist and hopefully the reader as well.

Men gör tvärtom ibland, låt miljön signalera något annat än det som verkligen ska hända. ett trick som skräckförfattare använder, inget blir så kusligt som när det otäcka kommer in i det du trodde var din trygga plats.

Långrandiga Miljöbeskrivningar är något som många läsare hoppar över.

Men med lätt hand kan de bli ett sätt att sakta ner tempot , fördröja, för att sedan uppnå en dramatisk effekt.

Så snurra jordgloben, blunda och peka. Låt dig svepas med av platsens magi.

Var då? Where? The place 1


artwork Elisabeth Lecour

En litterär plats förankrar läsaren i berättelsen. Eller är det tvärtom?/
A literary place anchors the reader in the story. Or is it the other way around?

Det finns de som säger att du redan på första sidan, i första eller åtminstone i andra meningen ska visa på en specifik eller generell plats./ There are those who say that you already o the first page, in the first or at least in the second sentence should present a specific or a general place.

Så här är några öppningar ur böcker i bokhyllan/ So here are some openings in two books in my bookshelf:

Farväl till vapnen/ A farwell to arms/ Ernest Hemingway:
“In the late summer of that year we lived in a house in a village that looked across the river and the plain to the mountains. “
“Under sensommaren det året bodde vi i ett hus i en by som över floden och slätten betraktade bergen.”

Anton och Teitur/ Angelica Öhrn, Kikkuli förlag:
“Innan han ska gå igenom säkerhetskontrollen får han en kram av mamma.
– Ha det nu roligt på lovet”, säger hon. “Särskilt i Berlin. ”
“Before he goes through the security check he gets a hug from mum.
– Have fun, she says. Especially in Berlin.”

Ja, det verkar ju funka. Vi är redan inne i historien, på en plats där historien kan börja.
Yes, it seems to work. We are already inside the story, on a place where the adventure can begin.

Fråga mera/ Questions

“Genom uppskattande frågor frigörs människors förmåga att förändras”
“Through appreciative questions people’s ability to change is released”

Jag vet inte vem som sagt det, men det är så bra att det behöver spridas och det fick vara måtto för en fortbildning, som jag handledde för inte så länge sen.

Frågor finns av olika slag och med olika syfte. .
De  frågor som beskrivs nedan ställs för att komma åt ett problem, något vi vill förändra, men jag tänker att de också kan användas för att analysera karaktären eller plotten i en bok, eller mitt eget skrivande. Eller kanske vill du ställa frågorna till dig själv.

KLARGÖRANDE FRÅGOR

  • var?
  • när?
  • vilka?
  • hur?
  • vad?
  • vem?

och utvecklingen av dem kan vara tex

  • hur vet du/jag att …?
  • hur har du/jag försökt att … ?
  • vilka medel har du/jag använt
  • hur många
  • är det alla som …
  • kan du/jag berätta mer om …

UTFORSKANDE/ UTVIDGANDE FRÅGOR
för att belysa frågan ur nya perspektiv

  • hur ser du på att
  • hur tänker du om…
  • vad innebär det för …
  • vad är bra/ dåligt med …
  • vad vet du om …
  • på vilket sätt …?
  • vad tror du/jag att det betyder att …?
  • spelar det någon roll vilket kön x har?
  • berätta mer
  • Jag skulle vilja veta mer om …

FÖRDJUPA YTTERLIGARE
för att komma åt attityder, känslor och värderingar

  • vem har x svårast att möta
  • vad förväntar du/jag mig av x som är …?
  • hur hanterar du din besvikelse?
  • vad hindrar dig?
  • vad blir ditt nästa steg?
  • när blir ditt nästa steg?
  • hur ska du veta när målet är nått?
  • vad vill du?
  • Vad är en bra  …. för dig?
  • vad krävs för att du/jag ska ta nästa steg?

FRÅGOR SOM BYTER PERSPEKTIV, för att synliggöra olika parter och tänka utifrån ett annat perspektiv.

  • hur tror du/jag att x upplevde det?
  • vad såg /hörde/luktade  x, y och z?

UTMANANDE FRÅGOR vill ställa ditt “tänkande på huvudet”

  • för vem är det här ett problem?
  • vad skulle hända om du inte gjorde någonting?
  • hur kommer det sig att det här är ett problem?

MIRAKELFRÅGOR, ställer tänkandet på huvudet och hjälper till att se från andra perspektiv, när du formulerar ett svar börjar lösningen att växa fram.

  • om du fick önska, hur vill du då ha det?
  • om du vaknade en morgon och problemet var löst, hur skulle du märka det?
  • …..