text till min utställning/ Words for an Exhibition

Att jobba med bild innebär också ibland att jobba med ord.
Fastän vi förstås säger:
En bild säger mer än tusen ord.
Så inför min konstutställning måste jag se ett tema
och välja ett namn på min utställning.
Att sätta namn på en bok eller en utställning
skapar förförståelse och förväntningar på vad man kommer möta.
Låter det bekant även för en författare?
Så namnet på min utställning blir

MELLAN SKOG OCH VATTEN

nästa steg blir att
namnge mina verk om det inte redan har skett.
Man kan ju komma enkelt undan med opus 1, opus 2 etc
och det är inte fel,
det är inte alltid texten utan ibland endast bilden som ska tala
eller stå alldeles tyst för sig själv och låta betraktaren lyssna till sig själv.
Att sätta namn kan vara att skriva på näsan
att leda tankarna i en viss riktning, att snäva in,
då kan det vara bättre med opus 1, opus 2 etc.

hur som helst min affischbild fick heta
VATTENJUNGFRUR

© text & picture Lisbeth Nordin

Var?/ Where? The Place 4

Vinterviken vid Mälaren

Glöm inte bort, särskilt när du skriver för barn, påminde min dotter:
När du börjar ett nytt kapitel behöver du antagligen påminna om platsen och kanske något om vad som hände i kapitlet innan,
som jag nu fick göra när jag beslöt att dela ett långt kapitel i två delar.

Don´t forget especially when writing for children, my daughter told me, to remind the reader a bit about the where and what in the chapter before.

© text & picture Lisbeth Nordin

samla på ord/ collecting useful, wondeful, magic, tickeling or just … words

Har du hittat hit, så är du kanske en sån som samlar på ord, användbara, underbara, kittlande, magiska, förfärliga, sjungande, trummande ord.
Var samlar du dina ord? I en låda, i en telefon, i din hjärnas semantiska kartor eller i en sliten bok med svarta pärmar? Eller som ungarna som är i färd att erövra och utvidga språket, i en burk av glas, med etiketten “Ordförrådet”. Svara gärna i den lilla pratbubblan uppe vid rubriken.

If you visit this page, you might be one of those who collect words, useful, wonderful, magic, tickling, frightening, singing words.
so where do you keep them? in a drawer, in your phone, in the semantic maps in your brain or in a worn black book you Always keep in your pocket? Or as the school Children in the quest of conquer and broadening their language, in a glass jar labelled  “Vocabulary”. Share your thoughts in the balloon to the right of the title.

https://fof.se/artikel/har-finns-spraket-i-hjarnan

https://www.scientificamerican.com/article/where-words-are-stored-the-brain-s-meaning-map/

© text & picture Lisbeth Nordin

roger säger / roger says

“Det är skillnad på skrivfel och stavfel”, sa Roger och tittade upp från sin dator.
“There´s a difference between spelling errors and a writing error”, Roger said and looked up from his computer.

© text & picture Lisbeth Nordin

Vad vill du det ska finnas för stämning och känsla i din text?/ What kind of Mood do you want Your Text to show?

Du kan skapa en kuslig stämning för scener i din berättelse genom att visa läsaren bilder som påminner om mörka oroande saker.
Du ger läsaren känslan utan att berätta om den direkt.

Eleverna i min klass fick uppgiften att skriva meningar som gjorde att läsaren förstod stämningen utan att känsloordet nämndes. De kastade sig över uppgiften och tyckte det var kul. Det verkade inte svårt, men så är de ju vana genom alla filmer de ser, att se en berättelse i bilder lika mycket som att höra den …
Så här skrev några av dem utifrån de olika känsloorden/create a creepy feeling by showing images reminding about dark and worrying things. Give Your reader the feeling without telling them. My Young students didn’t thinking of it as a problem:

sorgsen/sad:

• Jag såg en död fågel på marken./ I saw a dead bird on the ground.
• Min mamma dog i min famn.

spännande/ thrilling:

• Jag kände att jag var inte ensam. Men det var jag./ I sensed I wasn’t alone. But I was.
• Jag vaknade upp av att någon stod och stirrade på mig, men när jag kollade så var ingen där./ I woke up as someone stood staring at me, but as I looked nobody was there.
• … och när jag hade min bokhylla mot väggen, så kändes det som att någon var där bakom./ someone was standing behind My book shelves.
• Jag ligger i sängen så hör jag att någon kastar sten på mitt fönster, så jag går och kollar, så står det en man och kollar på mig.
• … när man har varit nyfinken och upptäckt svåra konflikter
• … frasenerande hemligheter som döljer sig vid skuggorna

glad/happy:

• Jag var hemma hos farmor. Det var bra./ I was at My granny. It was good.
• Jag gick upp från sängen och det var soligt väder, jag skulle till stranden för att bada.
• Ta en skrattfullig humor och släpp loss hjärtat.

En stämning du själv hittar på/Choose a mood by yourself:

• Jag var ensam hemma och hörde ljud från köket./ I was alone at home and I heard a noice from the kitchen.
• När jag satt ensam nere i mitt rum, så kändes det som att någon tittade på mig med sneda läskiga ögon.

I elevernas texter dyker det ibland upp nyskapande eller ord som missuppfattats i sin ljudbild, här har de fått vara kvar eftersom de skapar sting och salt i texten. lyssna bara på de härliga orden “skrattfullig” och “nyfinken”.

You can create a creepy mood for scenes in your story by showing the reader images reminiscent of dark disturbing things.
You give the reader the feeling without telling it directly.

The students in my class were given the task of writing sentences that made the reader understand the mood without emotional word was mentioned. They pounced on the task and thought it was fun. It did not seem difficult, they have the habit through all the movies they see, to see a story in images as much as to hear it …
Here are some of what they wrote based on the different emotional words:

sad:
I saw a dead bird on the ground.
My mother died in my arms.
exciting:
I felt I was not alone. But I was.
I woke up and someone was staring at me, but when I checked it was nobody there.
… And when I had my bookshelf against the wall, it felt like someone was behind it.
I lie in bed, I hear someone throwing stones at my window, so I go to see,  it is a man and he looks at me.
… When you’ve been curious and detection difficult conflicts
… Fascinating Spirit secrets hidden in the shadows
Happy:
I was at home with grandma. It was good.
I got up from the bed and it was sunny weather, I was going to the beach to swim.
Take a laugh fulling humor and unleash the heart.
An atmosphere you will choose yourself:
I was alone at home and heard noises from the kitchen.
When I sat down alone in my room, it felt like someone was watching me with slant scary eyes.

Sometimes innovative or words distorted in its sound,pops up in the students’ texts on this level, they can create peppar and salt in the text. just listen to the beautiful words “skrattfullig” and “nyfinken”.

 

© text & bild Lisbeth Nordin, lärare, författare och illustratör till boken “Laura och Storbokens gåta”
the authors of “Laura and secret of the Big Book.”

Platsen 3, En fiktiv plats eller en autentisk?/ The Place 3, real or fictional?

Att låta berättelsen utspela sig på en plats som finns i verkligheten gör att läsaren omedvetet eller medvetet lägger till sina erfarenheter och föreställningar som är knutna till platsen. / A real place gives the reader opportunities to bring her/his own experiences and expectations into the story. In an fictional place the writer has to supply with at least a floor or a ground to walk upon, but either fictional or real there has to be those blank and empty spaces for the reader to fill in. When Walking into Mordor with Frodo we are both uncertain what to expect.

När berättelsen utspelar sig på en verklig plats kan läsaren förvänta sig att platsen fungerar som de flesta andra platser vad gäller tyngdlag osv, men i Sagan om Ringens Mordor är läsaren inte lika hemmastadd, där behöver vi få veta mer för att orientera oss. Eller inte, kanske ska vi vara lika oförberedda som Frodo när han traskar in i ringen.

Det bör alltid finnas ett utrymme för läsaren att fylla i. Men berättelsen är nästan alltid någonstans, det behöver författaren förmedla, gärna genom huvudpersonen.

“Låt den rätta komma in” av John Ajvide utspelar sig i Blackeberg, en verklig plats. Men berättelsen har magiska inslag, på denna alldeles verkliga plats. Då kryper det extra obehagligt nerför ryggraden … för tänk om det ändå är så att grannen är en vampyr. Berättelsen kan få ett liv utanför boken.

Frank Baums Dorothy i “Trollkarlen. Från Oz” bor i Kansas, en plats på kartan, men en plats med ostadigt väder, så en dag flyger hela huset iväg med Dorothy till landet Oz. Ett land som många älskar att inbilla sig att det faktiskt finns.

och London är full av litterära platser.

Hur blir det då om man skapar en helt fiktiv värld? Det kan bli ett extra jobb för både författaren och läsaren, att visualisera och orientera sig i en okänd värld eller en främmande planet. Men det är också en del av tjusningen, att få gå in genom sagans port, att få äta frukost med hoberna ochatt få rida på isbjörnar tillsammans med Lyra.

© text & picture Lisbeth Nordin

det är något njutbart med att skriva/ There´s something delicious about writing

“There’s something delicious about writing the first few words of a story. You can never quite tell where they will take you. ”
Beatrix Potter , born 1886

“Det är något njutbart med att skriva de första få orden i en berättelse. Du kan aldrig riktigt veta vart de kommer att ta dig.”
Beatrix Potter, född 1886

Var?/ Where? The Place 2

Minnet, Björngårdsgatan,Stockholm

Platsen och miljön inte bara orienterar din läsare, den kan skapa och förstärka stämning och dramatik i din berättelse. Den ger möjlighet att skapa magi i det specifika istället för det generella./ The site and the environment orientate your readers but it also enhances moods and drama into your story.

En vindpinad mörk kyrkogård levererar genast stämning och associationer som skiljer sig från ett franskt café där doften av croissanter lockar in huvudpersonen och förhoppningsvis läsaren också./  A windy dark cemetery immediately delivers moods and associations that differs from a French cafe´ where the scent of newly baked croissants attract s the protagonist and hopefully the reader as well.

Men gör tvärtom ibland, låt miljön signalera något annat än det som verkligen ska hända. ett trick som skräckförfattare använder, inget blir så kusligt som när det otäcka kommer in i det du trodde var din trygga plats.

Långrandiga Miljöbeskrivningar är något som många läsare hoppar över.

Men med lätt hand kan de bli ett sätt att sakta ner tempot , fördröja, för att sedan uppnå en dramatisk effekt.
Så snurra jordgloben, blunda och peka. Låt dig svepas med av platsens magi.

© text & picture Lisbeth Nordin

Var då? Where? The place 1

artwork Elisabeth Lecour

En litterär plats förankrar läsaren i berättelsen. Eller är det tvärtom?/
A literary place anchors the reader in the story. Or is it the other way around?

Det finns de som säger att du redan på första sidan, i första eller åtminstone i andra meningen ska visa på en specifik eller generell plats./ There are those who say that you already o the first page, in the first or at least in the second sentence should present a specific or a general place.

Så här är några öppningar ur böcker i bokhyllan/ So here are some openings in two books in my bookshelf:

Farväl till vapnen/ A farwell to arms/ Ernest Hemingway:
“In the late summer of that year we lived in a house in a village that looked across the river and the plain to the mountains. “
“Under sensommaren det året bodde vi i ett hus i en by som över floden och slätten betraktade bergen.”

Anton och Teitur/ Angelica Öhrn, Kikkuli förlag:
“Innan han ska gå igenom säkerhetskontrollen får han en kram av mamma.
– Ha det nu roligt på lovet”, säger hon. “Särskilt i Berlin. “
“Before he goes through the security check he gets a hug from mum.
– Have fun, she says. Especially in Berlin.”

Ja, det verkar ju funka. Vi är redan inne i historien, på en plats där historien kan börja.
Yes, it seems to work. We are already inside the story, on a place where the adventure can begin.

© text & picture Lisbeth Nordin

Lost without My Computer/ utan min dator

Me and my computer have been companions for a while, but now it has decided to leave our working fellowship.
So what am I to do? Writing on my phone is not an option for a longer text and not for working with my illustrations.

I’m back to basis, paper and pen.
Or why not
Cut me a feather?

© text & picture Lisbeth Nordin